HAIKUSKOLAN DEL 1

Du har säkert slitit med korsord och känner att du vill ha något mer stimulerande. Som min mentor (RIP) Sven Fagerberg påpekade: I Japan löser man inte korsord, man skriver haiku. Det är enkelt, japanska tecken lämpar sig inte för korsord. I stället skriver man en dikt på tre rader med 5-7-5 stavelser.

När jag blev intresserad – och det hoppas att du också ska bli – av haiku blev det också av stavelserna, jag jobbade verkligen på att fylla stavelserna. Min första haiku i början av 1980-talet handlade om en känsla från värnplikten i en skogsglänta vid en frusen tjärn. Jag kalibrerade en granat och mätte temperaturen, det var 48 grader kallt och månen lyste upp kristaller i snön. I uniformen var det behagligt och – om jag minns rätt:

Kristaller i snön /  mångläntan bugar: Javisst! / kylda strålar böjs

Det var en dikt som Tomas Tranströmer hade kunnat skriva. Nobelpristagaren gillar abstrakta tre-radingar. Nu gillar jag dom inte. Men poängen är att för en nybörjare spelar det ingen roll vad man skriver. Huvudsaken är att det blir 17 stavelser på tre rader (den regeln ska vi lätta på senare).

På japanska är det lättare. De har ett språk som har ett annat stavelsemönster. De kan ta ut svängarna och då blir det viktigare att säga mycket, på tre rader och på ett lätt sätt.

Tänk dig att du får en tanke, en känsla. Kanske inte samtidigt. Du blöter blyertsen och börjar skissa. Det blir några försök till en första rad, kanske blir den:

Varför höstmåne? (Du har sett höstmånen, och höst är bra för det är en årstidsangivelse, haiku brukar handla om en årstid. Månen skymtar då och då mellan moln som sveper fram snabbt, nu blir efter några försök andra och tredje raden:) leker du kurragömma / en kväll som denna?

Pang! Där har vi en haiku.

Varför höstmåne / leker du kurragömma / en kväll som denna?

Dikten antyder att kvällen inte är, eller är, som alla andra.  Den borde också ha tilltalat mina japanska favoriter Issa och Basho. I nästa del av haikuskolan ska vi prata om svensk haiku, om varför man inte måste ha ett tomt huvud för att dikta. Väl mött!